• Det bildas ibland språkliga barriärer mellan oss som kan vara svåra att ta sig förbi, även till länder och andra människor som på många sätt befinner sig väldigt nära. Danmark är ju till exempel ett grannland till Sverige som vi på många sätt har många gemensamma nämnare med. Men ändå kan vi ha det svårt att förstå varandra. För vem vet egentligen vad Planlægningsværktøj betyder? Ska man i ett svensk företag samarbeta med ett dansk företag är vanliga termer som ofta dyker upp i en verksamhet nödvändiga att förstå för att samarbetet ska kunna flyta på löpande. Planlægningsværktøj betyder på engelska, som ofta får bli det språk man kommunicerar på, projectplace-planner och är ett centralt begrepp för projektstyrningen. När man tänker är det hela lite lustigt att det kan skapas språkliga missförstånd när länderna i sig ändå bär på så många likheter.

    Hur ska man egentliga agera för att minska eller i bästa fall helt reducera dessa språkliga svårigheter? Åker man till Danmark i affärer så är troligtvis den bästa lösningen att prata danska. Om man behärskar språket någorlunda. I andra hand kan man naturligtvis försöka att parterna pratar sina respektive språk, så länge man är medveten om att problem kan uppstå. Märker man att det inte fungerar något vidare så kan lösningen dock vara att kommunicera helt på engelska. Vilket troligtvis kommer att vara det språk där man är mest jämlika.

     

  • Språk 16.11.2010 No Comments

    Det är kul att jämföra svenskan och danskan. Två språk som på ett sätt har så många olikheter, och samtidigt så många likheter. Båda språk härstammar ju från germanskan, och har därmed rötter i precis samma uppsättning ord. Men ändå har språken stora skillnader som ibland kan göra det väldigt svårt att förstå danska för en svensk, eller svenska för en dansk.
    Intressant nog är det ofta lättare att förstå det andra språket ens en eget om man läser det. I skrift blir ju exempelvis danskan betydligt mindre grötig, vilket kan vara en fördel om man överhuvudtaget vill försöka förstå våra grannar.
    Ett begrepp som ”leje film” eller ”undskyld” kan ju lättare förstås av en skåning än av en norrlänning också, vilket är en annan intressant aspekt. Värmlänningar och och norrmän förstår varandra betydligt bättre än exempelvis stockholmare och norrlänningar gör. Det ska bli spännande att se hur väl vi förstår varandra över landsgränserna om femtio år, då exempelvis engelskan förmodligen kommer att ha influerat språket ännu mer!